Om skådespelaren och livet

Teaterbloggbild18

SKÅDESPELAREN OCH LIVET

Om du vill närma dig och förstå en annan människas liv så krävs det inlevelse. Att ställa sig i den andra personens skor och gå i hens fotspår. I vardagsspråk kallas detta empati. Som skådespelare är detta en förutsättning för att hitta en trovärdig rolltolkning. Oavsett om jag ska  jag ska gestalta Hamlet, Lady Macbeth, Medea eller Martin Luther så kräver det att jag går in i personens liv. Vad tänker hon, vad oroar honom, vad vill hen och så vidare.

Här arbetar skådespelaren med fem V:

• Vem är jag?

• Var är jag?

• Varifrån kommer jag?

• Vart är jag på väg?

• Vad vill jag?

Dessa frågor måste jag besvara så specifikt som möjligt, för rollfiguren i sin helhet men också specifikt i varje scen där rollfiguren finns med. För att hitta svaren på dessa frågor får jag söka på flera ställen; dels i texten/pjäsen, dels i min egen erfarenhet som människa, dels i min egen fantasi.

Olika konstnärer har olika verktyg; målaren sin palett och duk, musikern sitt instrument, keramikern sin lera. För mig som skådespelare är verktyget min kropp och mina sinnen. Och min livserfarenhet.

När jag beskriver min kurs TEATERN I LIVET så finns det en nyckelmening:

Denna kurs kräver inga andra förkunskaper än den erfarenhet du har av att vara människa och leva i relation till andra; nära och på långt håll.”

Varför är denna mening så central? När jag ska gestalta någon annans liv måste jag alltid hämta material från mitt eget liv och det jag varit med om. Oavsett om min rollfigur befinner sig i forntid eller framtid, i London, Sibirien eller Åmål, så måste jag relatera den till min egen erfarenhet. Det är i mötet mellan texten/pjäsen, skådespelarnas rolltolkningar och regissörens vision som föreställningen blir till. Skådespelaren får aldrig bli en marionett i regissörens händer, då kan gestaltningen aldrig bli trovärdig. Skådespelarens gestaltning måste grunda sig i hens eget arbete och undersökande för att sedan låta sig påverkas i relationen till de andra rollfigurerna. Detta möte med vägledning av en regissör blir teater. Men först när det möter en publik. 

 

Min sommarkurs på Kreta, TEATERN I LIVET, fokuserar just på hur man närmar sig en rollfigur och vad som händer när rollfigurerna sedan möter varandra. Sedan undersöker vi vad som händer när dessa karaktärer sätts in i ett sammanhang, i en minisåpa. Eftersom vi bara har fem dagar på oss så jobbar vi inte med en färdig text, utan med ett handlingsmanus som jag specialskriver utifrån de deltagare som anmält sig till kursen.

Mitt mål med kursen är att ge deltagarna en upplevelse av hur en ”fast food” teaterprocess går till; att gå in i någon annans liv och möta andra som gjort detsamma. Och plötsligt visar det sig – vem som helst kan spela teater, till och med professionella skådespelare. :)

På kursen jobbar vi med lust, lek, empati och fantasi, och ur denna kreativa teaterprocess lär vi om oss själva och om våra egna och andras liv.

 

Läs mer om sommarkursen på Kreta här: TEATERN I LIVET.

Här kan du anmäla dig till kursen TEATERN I LIVET..

Och här kan du se vilka övriga kreativa, konstnärliga kurser på Kreta som anordnas av
den ideella föreningen SVENSKA KULTURCENTRET LENDAS KRETA.

:)  :)  :)

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *